Hebreiska och arameiska: (5 stora skillnader och saker att veta)

Hebreiska och arameiska är systerspråk från antiken, och båda talas fortfarande idag! Modern hebreiska är officiellt språk i Israel och talas också av cirka 220 000 judiska amerikaner. Biblisk hebreiska används för böner och bibelläsning i judiska församlingar runt om i världen. Arameiska talas fortfarande av judiska kurder och andra små grupper som bor i Iran, Irak och Syrien,och Turkiet.

Både arameiska och hebreiska (mestadels hebreiska) användes i Gamla och Nya testamentet, och de är de enda två nordvästsemitiska språken som fortfarande talas idag. Låt oss utforska dessa två språks historia, jämföra deras likheter och skillnader och upptäcka deras bidrag till Bibeln.

Hebreiska och arameiska språkets historia

Hebreiska är ett semitiskt språk som användes av israeliterna och judéerna under Gamla testamentets tid. Det är det enda språket från Kanaans land som fortfarande talas idag. Hebreiska är också det enda döda språket som framgångsrikt återupplivats och talas av miljontals människor idag. I Bibeln används ordet Hebreiska användes inte för språket, utan snarare för Yehudit ( Judas språk) eller . səpaṯ Kəna'an (Kanaans språk).

Hebreiska var det talade språket i nationerna Israel och Juda från omkring 1446 till 586 f.Kr. och sträcker sig troligen tillbaka till Abrahams tid hundratals år tidigare. Den hebreiska som används i Bibeln är känd som Klassisk hebreiska eller Biblisk Hebreiska.

Två avsnitt i Gamla testamentet (den Moses sång i 2 Mosebok 15, och den Deborahs sång i domarna i domarna 5) skrevs i vad som kallas Arkaisk biblisk hebreiska , som fortfarande är en del av Klassisk hebreiska, men annorlunda på samma sätt som den engelska som användes i King James-bibeln skiljer sig från hur vi talar och skriver idag.

Under det babyloniska riket antogs den kejserliga arameiska skriften, som ser lite ut som arabiska, och den moderna hebreiska skriften härstammar från detta skriftsystem (som är mycket likt arameiska). Under exilperioden började hebreiskan också ge vika för arameiskan som judarnas talade språk.

Mishnaisk hebreiska användes efter att templet i Jerusalem förstördes och under de följande århundradena. Dödahavsrullarna är på mishnaisk hebreiska, liksom de flesta av de Mishnah och Tosefta (judisk muntlig tradition och lag) i Talmud.

Någon gång mellan 200 och 400 e.Kr. dog hebreiskan ut som talat språk efter det tredje judisk-romerska kriget. Vid denna tid talades arameiska och grekiska i Israel och i den judiska diasporan. Hebreiskan fortsatte att användas i judiska synagogor för liturgin, i judiska rabbiners skrifter, i poesi och i handeln mellan judar, ungefär som det latinska språket, även om det inte var ett talat språk.språk.

När den sionistiska rörelsen på 1800-talet drev på för ett israeliskt hemland återupplivades det hebreiska språket som ett talat och skrivet språk som talades av de judar som återvände till sina förfäders hemland. I dag talas modern hebreiska av mer än nio miljoner människor över hela världen.

Arameiska är också ett gammalt språk som är mer än 3800 år gammalt. Aram Arameiska språket har sitt ursprung i de arameiska stadsstaterna Damaskus, Hamath och Arpad. Alfabetet på den tiden liknade det feniciska alfabetet. När Syrien växte fram gjorde de arameiska staterna det till sitt officiella språk.

I 1 Mosebok 31 slöt Jakob ett förbund med sin svärfar Laban. 1 Mosebok 31:47 lyder: "Laban kallade det för Jegar-sahadutha , och Jakob kallade det Galeed ." Det ger det arameiska namnet och det hebreiska namnet för samma plats. Detta tyder på att patriarkerna (Abraham, Isak och Jakob) talade det som vi nu kallar hebreiska (Kanaans språk) medan Laban, som bodde i Haran, talade arameiska (eller syriska). Jakob var uppenbarligen tvåspråkig.

Efter att det assyriska riket hade erövrat länderna väster om floden Eufrat gjorde Tiglat-Pileser II (Assyriens kung 967-935 f.Kr.) arameiska till det andra officiella språket i riket, med akkadiska som första språk. Senare antog Dareios I (Akemenidernas kung 522-486 f.Kr.) arameiska som det främsta språket i stället för akkadiska, vilket ledde till att arameiskan började användas i stora områden,Arameiskan är egentligen en språkfamilj, med variationer som kan vara obegripliga för andra arameisktalande.

När det achemenidiska riket föll under Alexander den store år 330 f.Kr. var alla tvungna att börja använda det grekiska språket, men de flesta människor fortsatte också att tala arameiska.

Många viktiga judiska texter skrevs på arameiska, bland annat Talmud och Zohar, och det användes i rituella recitationer som Kaddish. Arameiska användes i yeshivot (traditionella judiska skolor) som ett språk för talmudisk debatt. Judiska samfund använde vanligtvis den västerländska dialekten av arameiska. Denna användes i Enoks bok (170 f.Kr.) och i Det judiska kriget av Josefus.

När de islamistiska araberna började erövra större delen av Mellanöstern ersattes arameiskan snart av arabiska. Med undantag för kabbala-judiska skrifter försvann det nästan helt som skriftspråk, men fortsatte att användas i gudstjänst och studier. Det talas fortfarande idag, främst av judiska och kristna kurder och vissa muslimer, och ibland kallas det för modern syriskan.

Arameiska delas in i tre stora tidsperioder: gammalt arameiska (fram till 200 e.Kr.), mellanarameiska (200-1200 e.Kr.) och modern arameiska (1200 e.Kr. till idag). Gammalt arameiska användes under Gamla testamentets tid i de områden som påverkades av de assyriska och achemenidiska rikena. Med mellanarameiska menas övergången mellan det gamla syriska språket (arameiska) och det babyloniska språket som judarna använde från och med 200 e.Kr.Modern arameiska är det språk som kurderna och andra befolkningsgrupper använder idag.

Likheter mellan hebreiska och arameiska

Både hebreiska och arameiska tillhör den nordvästsemitiska språkgruppen, så de tillhör samma språkfamilj, ungefär som spanska och italienska tillhör samma språkfamilj. Båda skrivs ofta med den arameiska skriften som kallas Ktav Ashuri (assyrisk skrift) i Talmud, men idag skrivs även mandaiska bokstäver (av mandéerna), syriska (av kristna i Levanten) och andra varianter. Den gamla hebreiskan använde en äldre skrift som kallades da'atz i Talmud, och efter den babyloniska exilen började man använda Ktay Ashuri manuskript.

Båda skrivs från höger till vänster och inget av deras skriftsystem har stora bokstäver eller vokaler.

Skillnader mellan hebreiska och arameiska

Många av orden är mycket lika varandra, förutom att delarna i ordet är arrangerade på olika sätt, till exempel på hebreiska är ordet bröd är ha'lekhem och på arameiska är det lekhm'ah. Du ser det egentliga ordet för bröd ( lekhem/lekhm ) är nästan detsamma på båda språken, och ordet för den (ha eller . ah) liknar varandra, men på hebreiska står det framför ordet och på arameiska står det bakom.

Ett annat exempel är ordet träd , som är Ha'ilan på hebreiska och ilan'ah på arameiska. Rotordet för träd ( ilan) är densamma.

Hebreiskan och arameiskan har många ord som liknar varandra, men en sak som gör att dessa ord skiljer sig åt är en konsonantförskjutning, till exempel: vitlök på hebreiska är ( shum ) och på arameiska ( tum [ah]) ; snö på hebreiska är ( sheleg ) och på arameiska ( Telg [ah])

På vilka språk skrevs Bibeln?

De ursprungliga språken som Bibeln skrevs på var hebreiska, arameiska och koinegrekiska.

Större delen av Gamla testamentet skrevs på klassisk hebreiska (bibelhebreiska), med undantag för de delar som är skrivna på arameiska och två avsnitt som är skrivna på arkaisk bibelhebreiska (se ovan).

Fyra delar av Gamla testamentet är skrivna på arameiska:

• Esra 4:8 - 6:18. Detta avsnitt börjar med ett brev till den persiske kejsaren Artaxerxes följt av ett brev från Artaxerxes, som båda skulle ha skrivits på arameiska eftersom det var det diplomatiska språket på den tiden. I kapitel 5 finns ett brev till kungen Dareios, och i kapitel 6 finns Dareios' svarsbrev - naturligtvis skulle allt detta ursprungligen ha skrivits på arameiska.Den skriftlärde Ezra skrev dock också en del av berättelserna i detta avsnitt på arameiska - kanske för att visa att han hade kunskap i arameiska och kunde förstå bokstäverna och förordningarna.
• Esra 7:12-26. Detta är ett annat dekret från Artaxerxes som Esra helt enkelt infogade i det arameiska som det var skrivet på. Det sätt på vilket Esra går fram och tillbaka mellan hebreiska och arameiska visar inte bara hans egen förståelse av de båda språken, utan även läsarnas.
• Daniel 2:4-7:28. I detta avsnitt börjar Daniel med att berätta om ett samtal mellan kaldéerna och kung Nebukadnessar som han sa var talat på syriska (arameiska), så han övergick till arameiska vid den tidpunkten och fortsatte att skriva på arameiska genom de följande kapitlen som inkluderade att han tolkade Nebukadnessars dröm och senare kastades in i lejonets håla - uppenbarligen för att alla dessa händelserMen kapitel 7 är en stor profetisk vision som Daniel får, och intressant nog skriver han den också på arameiska.
• Jeremia 10:11. Detta är den enda versen på arameiska i hela Jeremias' bok! Versens sammanhang är en varning till judarna om att de på grund av sin olydnad snart skulle hamna i exil om de inte omvände sig. Jeremia kan ha bytt från hebreiska till arameiska som en varning om att de snart skulle tala det språket när de befann sig i exil. Andra har noterat att versen på arameiska är djupgåendePå grund av ordföljden, de rimmande ljuden och ordlekar. Att övergå till ett slags dikt på arameiska kan ha varit ett sätt att fånga folkets uppmärksamhet.

Nya testamentet skrevs på koinegrekiska, som talades i större delen av Mellanöstern (och därutöver) efter Alexander den grekiskas tidigare erövring. Det finns också några få meningar som talades på arameiska, främst av Jesus.

Vilket språk talade Jesus?

Jesus var flerspråkig. Han skulle ha kunnat grekiska eftersom det var det litterära språket på hans tid. Det är det språk som hans lärjungar (till och med fiskarna Johannes och Petrus) skrev evangelierna och epistlarna på, så om de kunde grekiska och de människor som läste deras böcker kunde grekiska, var det uppenbarligen så välkänt och använt att Jesus också skulle ha använt det.

Jesus talade också på arameiska. När han gjorde det översatte evangelieskribenten innebörden till grekiska. När Jesus till exempel talade till den döda flickan sade han: "Talitha cum", vilket betyder "Stå upp, lilla flicka" (Mark 5:41).

Andra exempel på att Jesus använder arameiska ord eller fraser är Mark 7:34, Mark 14:36, Mark 14:36, Matteus 5:22, Johannes 20:16 och Matteus 27:46. Det sista exemplet är när Jesus på korset ropade till Gud. Det gjorde han på arameiska.

Jesus kunde också läsa och talade troligen hebreiska. I Lukas 4:16-21 stod han upp och läste ur Jesaja på hebreiska. Han frågade också de skriftlärda och fariséerna vid flera tillfällen: "Har ni inte läst...?" och hänvisade sedan till ett stycke ur Gamla testamentet.

Slutsats

Hebreiska och arameiska är två av världens äldsta levande språk. Det är de språk som talades av patriarkerna, profeterna och de heliga i Gamla och Nya testamentet, som användes när Bibeln skrevs och som Jesus använde i sitt jordiska liv. Hur dessa systerspråk har berikat världen!